Miss you.
Sporten jag älskat så många år, gymnastik. Det hörde till att komma ner skittaggad på träning, utmana sig själv och självklart jämföra sig med alla. Tror nog ingen i gruppen kom undan kroppskomplexen men det hörde till. Alla dessa år man stirrade sig blind på att magen skulle bli platt, shit. Alla tävlingar man åkte på, alla hopp/volter/steg man skulle sätta. Känslan när man satte dem och medaljen hängde runt halsen på en.
Nudå? Varför hoppade jag av i nian? För att hela gruppen slutade och jag ville umgås med min pojkvän. Dumma dumma tonåring. Jag ångrar det. Nu är det nästan för sent, tiden finns inte till och suget är borta. Cheerleading skulle jag kunna tänka mig. Men nästa fråga, finns det i Jönköping? Nej. Suck.
Kommentarer
Postat av: sofia
Du och Julia får bli cheerleaders på brahes matcher och dansa i halvlek ;)
Trackback
